Undantagsregularisering av vissa asylsökande från
asylsystemet före 2006-03-31
Sammanfattning:
På grund av omfattande brister i Utlänningsnämndens
(UN) hantering av asylärenden är det nödvändigt att vidta åtgärder för att Sverige ska uppfylla sina förpliktelser gentemot de asylsökande som ännu inte fått en rättsäker asylprövning.
Bakgrund:
Efter hård kritik av hanteringen av asylärenden från
alla riksdagspartier utom socialdemokraterna lades UN
ner 2006-03-31 för att ersättas av det rådande systemet med migrationsdomstolar. Inför övergången till det nuvarande systemet hölls en diskussion om vad som skulle hända med dem som fått sina ärenden prövade i den hårt kritiserade UN och efter ett avslag därifrån levde irreguljärt i Sverige. Denna diskussion utmynnade under hård tidspress i budgetförhandlingarna i den tillfälliga lag som var i kraft från 2005-11-15 till 2006-03-31. Målsättningen med lagen var att de flesta barnfamiljerna skulle få stanna pga humanitära skäl men adresserade inte problemet med att de som levde irreguljärt inte fått sina asylskäl prövade i ett rättsäkert asylsystem.
Nuläge:
Efter att de allra flesta ärendena är avgjorda kan det
konstateras att ca 13000 fått avslag. Situationen för
denna grupp är mycket svår då många satte stora
förhoppningar till den tillfälliga lagen men nu efter
ett avslag återigen tvingas leva irreguljärt i Sverige. Dessa personer har bara undantagsvis fått sina asylskäl prövade under hanteringen av ärendena i den tillfälliga lagen. Dessutom vågade vissa, möjligen pga lagens målsättning, aldrig söka på den tillfälliga lagen och lever alltsedan ett avslag från UN utanför samhället. Hur många som utgör denna grupp är av naturliga skäl svårt att avgöra. Utöver dessa pressades några son fått avslag från den tillfälliga
lagen att presentera nya skäl för att söka på nytt.
Förslag till åtgärd:
De som idag lever irreguljärt i Sverige efter avslag
från UN eller från tillfälliga lagen har inte fått sina asylskäl bedömda i en av en majoritet i riksdagen som rättsäker erkänd asylprövning, vilket innebär att Sverige ännu inte uppfyllt sina åtaganden enligt Artikel 14 i deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Då denna försummelse beror på svenska myndigheter vilar ansvaret på dessa att korrigera den oönskade situationen. Eftersom en så lång tid förflutit sedan dessa asylärenden påbörjades, vissa
har varit här i närmare åtta år, och en genomgång av alla ärendena ytterligare skulle förlänga den tiden, föreslår vi en undantagsregularisering för denna grupp asylsökande med konsekvensen att dessa beviljas ett PUT.
Papperslösa Stockholm